Ja, det blev lite annorlunda i huset efter att familjen drog till Sverige. Märkligt tyst. Tre stackars gräsänklingar som blivit lämnade ensamma i den stora staden, långt borta från Sverige. Det var verkligen synd om oss! Tänk er själva.

Så vad göra i denna tristess? Som tröst kom någon på att vi borde åka någonstans för att kom ur denna djupa känslomässiga tomhet. Fyra dagar (det får ju finnas gränser vad man kan tåla) efter vi lämnat familjerna på flyglatsen fick vi nog och drog till Malaysia på en långweekend. Vi åkte till Perenthian Islands utmed Malaysias nordöstra kust och bodde på en ganska trevligt ställe, Perenthian Island Resort.

(Lugn nu alla vänner av ordning. Detta var förankrat hos fruarna redan innan dom åkte till Sverige, givetvis mot löfte om någon form av motprestation).

På vägen dit mellanlandade vi på ett sunkigt backpackerställe, Nan Hotel i Koala Besut. Det var då vi kom till den fruktansvärda insikten. Vi är för gamla för backpackerlivet!!! Vi som trodde att det inte var så noga nu när fruar och barn inte var med och vi bara skulle "kvarta" för att komma på första båten till öarna. Som tur var så lugnade sig den känslostormen något när vi kom till ön. Möjligtvis blev vi lite påminda igen när alla yngre skulle till en annan strand mot den vi hade valt.

En fantastisk paradisö med djungel och härligt dyk- och snorkelvatten överallt gjorde att vi snabbt kunde skaka av oss alla negativa tankar, det gick ju helt enkelt inte att värja sig.

Bara 20-30 meter utanför stranden fanns väldigt fina korallrev med många fiskar, revhaj (som vi tyvärr inte såg men som andra skröt om) och andra konstiga varelser.. Fullständigt orädda fiskar, en del små tuffingar som tom attackerade, anemoner, koraller ...och hur många Nemo som helst ----- WOOOOOW!

Man kunde också simma ut ca 100 m så hittade man havssköldpaddor som betade på havsbotten (gräsänklingsbrodern Tommy kunde tom klappa en)----- WOOOOOOOOW!! Vi såg flera stycken.

Efter uppfräschning av mina avtrubbade dykkunskaper så hann vi med 4-5 dyk också. Gräsänklingsbrodern Sebastian satte sig på skolbänken för att lära sig dyka. Mer koraller, havssköldpaddor, stingrays -----WOOOOOOOWWW! Men det roligaste på dyken var nog kanske besöket på fiskarnas rengöringsstation. En liten oansenlig grön "buske" där fiskarna kunde komma förbi och ett gäng mycket små räkor gjorde rent hus, ungefär som en biltvätt på macken. Stack man fram handen så kom dom fram och började plocka bort gammal hud mm.

Tommy fyllde 40 och då passade vi på att bjuda honom på middag på en annan strand. Taxibåt fixades mha dykinstruktören och vi åkte över till "Longbeach", stranden där alla dom unga fanns. God mat och några goda drinkar blev det och sedan blev de gamla trötta och åkte snart hem igen. Och vi som trodde det skulle vara lite drag på den stranden. Nej, där satt ungdomarna och tittade på film och spelade Uno!

Om vi hade det bra?? Tjaa, värre har man ju haft det. Men det var ju faktiskt synd om oss, kom ihåg det!

Nu sitter jag här och börjar planera resan till Sverige. Ingrid har förvarnat om att jag måste till Fake-marknaden för att köpa MER saker. Jag frågar mig hur det går till. Deras väskor var fulla av prylar och nu, 10 dagar senare behövs det påfyllning. Jag som trodde jag skulle slippa....

Gonatt, nu ska jag drömma om havssköldpaddor istället för Fake-marknaden.

/Anders