Först och främst - Tack för alla trevliga kommentarer till våra inlägg. Vi läser dom med stort intresse. Vi hoppas att vi ska kunna fortsätta att lägga in inlägg i samma tempo (vi börjar få kommentarer om att vi inte lagt in något på flera daagar) men risken är väl stor att det inte går.

Idag skulle vi till skolan för registrering och information. Hör och häpna, det tar bara tio minuter att köra till skolan! Som vanligt var det mycket intryck på en gång och någon form av organiserat kaos. Inköp av skolunifomer stod bl a på schemat.

I gympasalen fick vi hjälp av en kinesisk assistent för att prova och som vanligt blev det lite förvecklingar. Vi fick frågor som:

- "vill ni ha en skolkeps?"

- och vi frågade tilbaka "är det obligatoriskt?"

- Svar: "Ja"

- Varför frågade dom då om vi ville ha????

När vi sedan provat genom kollektionen (behöver vi säga att barnen inte tyckte detta var en höjdare) så skulle en kinesisk dam plocka ihop allt och ni som följt tidigare inlägg har väl redan gissat att man inte hade alla prylar  - Vi får köpa kepsen till Axel nästa vecka.

Därefter gick på information i respektive klassrum. Det verkar vara bra lärare och bra skola. Hugo kommer också att gå på speciallektioner för att snabbt komma igång med engelskan. Det kommer nog bli tufft för barnen i början.

Klasskamraterna kommer från alla möjliga håll - Japan, Indien, Ungern, USA, England, Canada mm. Vi har också träffat en svensk familj med barn i samma ålder som våra men dom kommer inte att gå i samma klass men troligtvis träffas på speciallektionerna.

Idag tog vi det lite lugnt på förmiddagen för vi skulle ju "bara" leta efter köksmöbler så det skulle vi ju lätt klara på eftermiddagen - Trodde vi ja!

Vi åkte hemifrån kl ett och kom hem kl halv nio och då hade vi bara hunnit med 4 affärer. Vi lyckades till slut hitta ett bord i en affär i en stor möbelgalleria och stolar i en annan. Lätt fixat trodde vi men det tog en timme för att köpa 10 stolar av samma typ. Det skulle skrivas papper och kvitton men affärsinnehavaren kunde bara läsa kinesisk text och rätt var det var sprang man iväg med andra kunder. Barnen tyckte inte detta var kul alls men försökte sysselsätta sig med att hoppa i möblerna så det var ganska livat men till slut ordnade det sig. Ingrid gick glad i hågen tillbaka till bordsaffären men fick där besked att det bordet affärsbiträdet visat oss på bild, det hade man inte.

Welcome to China! Nu hade vi köpt stolar till ett bord som inte fanns!

Vi fick i alla fall tag i en dammsugare så nu kan vi börja städa. Det tog bara en halvtimma att ordna med alla glada damer som skulle prata med Axel.

Matinköp tar också väldigt lång tid. Tänk er att ni går in på exempelvis ICA Maxi men ni kan inte förstå ett enda dugg av texten, knappt någon att fråga om råd samt att det är mycket annorlunda matvaror. Dessutom håller kineser hårt på att maten ska vara färsk, menar riktigt färsk. Tänk er att ni står i kön till kassan och det sprattlar friskt i kögrannens påse! Eller vad sägs om grillad anka med huvet kvar mm - Mycket "intressant".

Bland resväskor och allmän flyttröra blandat med jetleg, försökte vi fira Hugos födelsedag. Dagen började förstås med sång och därefter frukost.

Vi hade lovat barnen att vi skulle åka till Toy´s r us denna dag för att de skulle få handla för sina födelsedagspengar. Efter mycket beslutsvånda kom vi dock äntligen därifrån och kunde gå och äta. Därefter gjorde vi ett besök på Shanghais akvarium som var jättestort och väldigt fint. Axel var ganska trött på storstaden som tydligt framgår av bilden. Väl i bilen igen somnade barnen. Jag och Anders passade på att besöka IKEA som kineserna kallar Idja. Chaffören passade barnen i bilen om ni undrar. Väl hemma, med förväntasfulla och pigga barn, skulle vi prova födelsedagspresenterna men det gick inte så bra - Vi hade glömt batterier och vi hade ingen skruvmejsel som ni vet behövs för att få loss alla leksakerna. Vi var inte så populära just då.

Då var vi äntligen framme. Flyget från Helsingfors var två timmar försenat och våra kära söner hade ganska mycket "myror i brallan" men efter ett tag somnade faktiskt hela familjen på planet.

På flygplatsen stod välkomstkommittén bestående av två chaufförer (vi hade väldigt mycket packning med oss) som skulle köra oss till huset. Allt var förberett och dom tog oss snabbt till huset (ca 30 min) men väl framme kom vi inte in i huset. Husagenten hade fått förhinder men efter några telefonsamtal på engelska - kinesiska - svenska så löste det sig. Barnen bekantade sig blixtsnabbt med grannbarnen, dom har tom åkt motorcykel (sidovagn) med vår norske granne. Dom var också på vippen att bli inbjudna till födelsedagspartyt hos grannarna - Det verkar fortsätta som Sverige.

På vår gata bor det en salig blandning, det är skandinaver, spanjorer, amerikanare. Det verkar vara trevlig stämning här, igår var det tydligen gatufest med långbord utmed gatan.

Vi har inte hunnit koppla upp internet ännu utan idag tjuvåker på ngn trevlig grannes trådlösa.

Nu ligger vi här hela familjen och orkar inte göra mycket mer och kommer nog slockna omedelbart (kl är 14.30 svensk tid, +6 timmar kinesisk) - Go´natt!